to get a salary from uppsala municipality

Jag har jobbat för Uppsala kommun i snart 6 (!) år. Under den här tiden har cheferna byts ut med regelbundna intervaller på ett halvår i taget, med undantag för den senaste som stannade ett helt år. Detta har medfört lite problem så som sent utbetalda löner, ej påskrivna kontrakt och missförstånd angående ersättning.

Det här kan väl inte vara okay? Vad är det som har hänt med kommunen egentligen och var 17 tar dom här cheferna vägen?! Det verkar ju iaf vara en stege till någonting annat, någonting bättre eller någonting roligare..! Men ska man inte försöka att sköta sitt jobb ändå, även om det bara är under en kort period? Det kanske är någonting annat som gör att dom försvinner. Det kanske till och med är jag..? Nej, så mycket tror jag inte som mig själv, men konstigt är det.

Nu har jag iaf ledsnat. Nu får det vara nog. När man efter en massa års tjänst kommer hem från ett år utomlands så kan dom inte ens se till att få in mig i lönesystemet, vilket resulterar i att jag nu kommer att få lönen en vecka sent. IGEN. Och detta efter att jag har ringt och mailat under 3 veckors tid – utan att ha fått något svar.

Herregud säger jag bara.

Så nu har jag tagit en liten…ja, vi kan väl kalla det semester. Så får vi se vad som kommer att hända i mitt liv framöver. Måste säga att allt (även om det ibland är allt ifrån roligt) är ganska spännande just nu. Jag tror aldrig att mitt liv har varit så här…oförutsägbart förut. Men det innebär ju för och nackdelar som sagt.

Okay, nu ska jag ut i solen. Hej på er.

Annonser

emlans trip to cape town, part 2

Nästa dag bestämde vi oss för att åka dyka med vithajar..! Gick upp sjukligt tidigt, kl:05.00 tror jag det var? Sen åkte vi ut till havet.

Vi väntade i kanske en halvtimme innan det plaskade till..!

Då var det bara att hoppa i buren.

Dom simmade riktigt nära..!

Efteråt åkte vi och tittade på dom här, något sötare djuren.

Sen åkte vi tillbaka, trötta, frusna men med jä#ligt häftiga minnen. Vi sov ett par timmar, vaknade upp och var hungriga – så vi mötte upp Inez och Elizabeth som släpade med oss till världens godaste indiska restaurang.

Efter det stupade vi i säng… Nästa dag var det dags för cape of good hope.

emlans trip to cape town, part 1

Jahaja. Hej hej..! Jag sitter på tåget hem från Skövde, har varit på träningsläger. Eftersom att jag är sjukt uttråkad och inte har så mycket att göra, tänkte jag berätta om när jag och emelie åkte till Cape Town. Hehe. (Ibland tror jag att det bara är jag som förstår mina skämt) Här kommer lite bilder från dag 1 iaf:

Efter en mellanlandning i PE på en dag eller så, tog vi nattbussen ut på nya äventyr. Trötta.

Åt världens bästa frukost när vi kom fram.

Sen tog vi en vända runt stan.

Efter som det var så fint väder bestämde vi oss för att klättra upp för Table Mountain. Galet. Och kul.

Vi stannade tills det blev solnedgång..!

På kvällen blev vi inbjudna till en trumcirkel (!) uppe på ett litet loft – det absolut roligaste jag har gjort på hela terminen! Eller ja, nästan. Inez och Elizabeth var med också, men det här är den enda bilden från den galna kvällen..!

 

Nästa morgon gick vi upp riktigt tidigt för att åka och simma med vithajar..! Men det tar vi en annan gång. Kram på er, m.

wonderland

Jag har alltid sett mig själv som en förhållandevis lugn och tolerant person. Någon som lever lite i en sagovärld och tycker att allt är så underbart hela tiden. (Detta kanske inte är gemene mans intryck, nu utgår jag från mig själv). Men igår hände något som fick mig att tvivla på min egen självbild.

Under dom här veckorna sedan jag har kommit tillbaka till sverige har jag upptäckt att det är ganska många gatumusikander ute på stan i Uppsala. Vilket jag alltid har tyckt är så mysigt, något som förgyller vardagen och visar på att det fortfarande är sommar. Men någonting slog mig igår när jag stod och väntade på en kompis utanför ica. Fick vänta ett tag, tycker först att: ”ja men den här låter känner man ju igen! lalala..lala..” Efter ett tag så börjar jag undra varför han inte byter låt, men funderar inte så mycket mer över det. Min kompis kommer, jag gör lite snabba ärenden på stan och cyklar sedan tillbaka förbi ica. Samma låt, samma kille. Skrattar till lite och tänker att: ”jaja, han kan väl bara den då.”

På vägen hem åker jag under resesentrum och hör SAMMA LÅT av en liten tant. cyklar förvirrat förbi men behöver ju inte stanna. Tur det tänker jag.

Beslutar mig för ett sista stopp innan jag åker hem. Kvarnen. Hoppar av cykeln och tittar upp. Är det samma kille? Hur kunde han hinna hit så fort? Bara det att det var en tredje person. Som spelar samma låt. Herregud tänker jag och börjar bli lite irriterad, vad är det här egentligen?

Snabbt in på Kvarnen och bestämmer mig sedan för att gå och köpa sushi. Men det var 15 min kvar till kl:11 och dom kunde INTE tänka sig att låta mig beställa från lunch menyn förrens EFTER 11. Suck. Så jag går ut och väntar.

I 15 min får jag sedan stå där och lyssna på när den här killen spelar samma låt. Om. Och om. Igen.

Precis när jag är på väg att ta självmord, alternativt begå något sorts brott involverande en viss gatumusikant, så packar han upp och går. Lunchpaus kanske, vad vet jag.

Så… Tolernat? Jag vete f#n. Kanske är det så att jag nu har kommit in i en ålder där det är okay att få mordiska tankar vid repetitiva ljud? Jag vet inte. Allt jag vet är att jag av misstag fick med mig en extra sushi bit – vilket gjorde att min dag bara blev alldeles, alldeles underbar.

fridge

Äntligen mår jag bättre. Gick från sängliggande till sittandes, till sängliggandes igen, sen stående (!) och nu verkar jag ha fått tillbaka förmågan att gå upp för trappor. Eller ja, en trappa iaf.

Så det är ju skönt… Jag får nog bestämt säga nej till mig själv på träningsfronten idag också och inse att man måste bli frisk innan man börjar träna. Iaf så mycket så att man orkar gå upp för ett par trappor. Eller orkar ta sig till gymmet… Bara en tanke så där.

Men det verkar som att jag har gått och – inte bara ätit gammal mat med en massa bakterier – utan fått i mig lite toxin också. Yummy. Det är ju bra, förgifta sig själv är en strålande idé. Jag måste verkligen skaffa ett kylskåp…

mentally sick, or just sick..?

Jag bara avskyr att vara sjuk. Det händer inte särskilt ofta, så när det väl kommer blir det liksom lite extra illa. Tror jag åkte på en matförgiftning eller nått liknande, men det kan nog vara så att det är en blandning av något sånt och… Att jag inte har ätit tillräckligt. Eller ja, iaf inte tillräckligt nyttigt. Det är bara det att det är så tråkigt att laga mat själv..! Så om jag är ensam blir det en snabb vända till konsum och det hela slutar med att jag kommer tillbaka med lite yoghurt, nyponsoppa och mjölk.

Men missförstå mig inte, jag fullkomligt älskar mat, det är bara så oinspirerande att behöva göra i ordning den till sig själv. Och det finns ju inte heller någon där som protesterar om man vill äta ostbågar till middag…

I alla fall så blev det nog lite galet efter att ha ätit dåligt ett par dagar, senan tränat ganska hårt och ja, ha ätit lite gammal mat – så jag får nog skylla mig själv helt enkelt. Vilket i och för sig inte får mig att må mindre illa.. Suck.

Idag kan jag iaf sitta upp, detta är alltså ett framsteg. Igår var det liggande position som gällde. Fram emot kvällen fick jag dessutom en bultande huvudvärk. Så jag låg där ett tag och tänkte att när huvudvärken blir så hemsk att den övergår mitt illamående, då går jag upp och kokar kaffe. Men det hände aldrig.

För att göra saker värre så har jag ju så klart väldigt dåligt samvete för att ha haft två onödiga vilodagar den här veckan, men som söta Annelie sa: ”eh, okey.. men det kanske inte riktigt räknas som en vilodag om man är sjuk..?” hehe nej, kanske inte det.

Just nu ligger jag på pappas balkong och försöker få i mig lite yoghurt. Och nyponsoppa.

a visit from south africa, part 4

Det regnar! hihi, så glad jag är. Jag verkligen älskar att höra smattret mot fönstret, det är något så mysigt med det här… Men visst, det kommer inte att vara lika roligt om några timmar när jag ska cykla till träningen.

Okay, den sista dagen för Gregs besök så körde vi en super-sitesing. Upp tidigt och iväg till Stadshuset.

Sen gick vi och tittade på när dom byter vakter vid slottet – hade ingen aning om att det var en så stor grej..! Men där ser man.. Så.. Då var vi ju tvugna att gå in i slottet också.

Jag är ju ingen rojalist precis, men ska man visa någon runt Sthlm har man ju inget val kände jag… Så det blev Drottningholm nästa. Jag hittade iaf lite labyrinter att roa mig med.

Efter lite fika åkte vi tillbaka till Slussen och gick på…Okay, kommer inte ihåg namnet men fint var det iaf. Efter det: Drink! Som fortsatte med lite fler drinkar i Uppsala.

Så efter en massa drinkar runt om i Uppsala åkte vi hem och sov… (hittade den här i min kamera, vem är det som tar dom här bilderna egentligen?)

…för att 3 timmar senare sätta Greg på ett tåg tillbaka till Arlanda. Tack för dom här dagarna Grag, det har verkligen varit sjukt roligt att ha dig här! m.