Bangkok

Nu har vi kommit fram till Thailand. Resan började med att jag fick värmeslag mitt ute på en kinesisk marknad. Kanske inte så konstigt eftersom jag hade rest i totalt 20 timmar och bara sovit fyra, men ändå. Har aldrig upplevt något liknande – det var 31 grader varmt och solen låg på, men jag kände mig kall. Det var inte förrens jag upptäckte att jag faktiskt VAR kall som jag belv orolig. Tittade ner på mina armar och ser att dom var alldeles rödflammiga. Svårt att andas. Börjar darra. Försöker hålla mig lugn, tänker att jag måste få i mig vatten. Kallt vatten. Shaun tar mig under armen och leder mig tillbaka till tågstationen.

Väl där får vi tag på något att dricka och sätter mig ner i ett luftkonditionerat rum. Tillslut får jag tillbaka färjen i ansiktet och de rödflammiga fläckarna försvinner. Upptäcker dessutom att mina ben har svullnat upp, men det gick inte tillbaka förrens nästa dag.

Så, en något kaosatard start kanske. Shaun har överhuvudtaget inga problem med hettan – antar att jag blev lite stöddig där ett tag: ”Ja men jag har ju bott i Sydafrika i nästan två år nu då serru. Är van vid allt vid det här laget!” Bevisligen inte.

Men efter det har det mesta gått bra. Vi chekade in hos en Couch Surfing tjej (som inte alls visade sig vara en människosmugglare! Visste ju det. Ju.) Världens sötaste faktiskt. Hon jobbar som lärare i Bangkok och tycker om att människor hälsar på ibland. Bara sådär.

Så vi spenderade ett par fartfyllda dagar i Bangkok och såg oss omkring. Det var kul, men jag är ingen storstadsmänniska precis – så vi bestämde oss för att fortsätta söderut.

Här är några bilder i alla fall (post heat stroke):

20140930-115028.jpg

20140930-115145.jpg

20140930-115218.jpg

Annonser

Involuntary coffee detox, day 3.

Vaknar upp kallsvettig mitt i natten. Förvirrad, har glömt var jag är. Sedan slår det mig: ön. Vi är fast ute på en ö. En ö…Utan kaffe.

De Thailändska syrsorna sjunger högljutt utanför vår bungalo i den svarta natten. Orörlig ligger jag kvar i sängen. Lyssnar på Shauns andetag. Huvudvärken börjar avta, men jag darrar fortfarande. Det är vackert här, men jag vet inte hur länge jag står ut.

//Maja – drömmarna är ständigt närvarande.

last minute things.

Packar som en galning – allt ska med men inte för mycket. Det får inte vara för tungt, för stort, för litet eller något onödigt..! Ja ni hör ju, lite panikläge här helt enkelt.

Skulle väldigt gärna vilja packa ner den här sötnosen dock:

20140912-132331.jpg

Okay, måste fortsätta. Imorgon bär det av till Thailand, sen vidare mot båten..! Berättar mer när det har lugnat ner sig lite. Kram på er!

puppies and plans.

Imorgon flyttar jag ut de sista sakerna ur Gregs lägenhet och blir officiellt bostadslös. Eller ja, jag får bo hos Jacky ett par veckor medans jag packar ihop mina tillgångar (som ska magasineras hos Shauns föräldrar).

Och vet ni vad..? Vi har hittat en båt!!

Den går från Malaysia till Sri lanka med en hel del stopp på vägen. Jag. Är. Så. Pepp.

Något oroad för tropiska cykloner och diverse historier om meterhöga vågor vid stormar där uppe, men det löser sig nog. Får surra fast mig vid båten i värsta fall.

”Var är Maja?!”

”Jag vet inte, hon…Hon verkar ha surrat fast sig själv vid masten!! Men det är nog bäst att vi låter henne stanna där..! Galna kvinna…”

De jag ska åka med verkar vara lika oroade över att jag ska vara yxmördare som jag är…att dom ska vara det. Ja, ni förstår vad jag menar. Så det är ju bra! Hade dom varit människosmugglare hade dom ju inte brytt sig så mycket känns det som. Jag tar det som ett bra tecken i alla fall.

Och vet ni vad vi hittade vid sidan av vägen för några dagar sedan? Den här sötnosen:

Han var alldeles frusen, svag och väldigt smal..! Hade jag inte redan bokat en biljett till Thailand så hade jag stannat och tagit hand om minstingen. Men Jacky har adopterat honom nu, sa bättre familj hade han inte kunnat få. Okay, ska sluta kolla på valpbilder och gå och hjalpa till med middagen. Hoppas att ni har en härlig tisdagskvall där ute! Kram, m.