Vaknar upp kallsvettig mitt i natten. Förvirrad, har glömt var jag är. Sedan slår det mig: ön. Vi är fast ute på en ö. En ö…Utan kaffe.
De Thailändska syrsorna sjunger högljutt utanför vår bungalo i den svarta natten. Orörlig ligger jag kvar i sängen. Lyssnar på Shauns andetag. Huvudvärken börjar avta, men jag darrar fortfarande. Det är vackert här, men jag vet inte hur länge jag står ut.
//Maja – drömmarna är ständigt närvarande.
Majalina 