Nu har vi kommit fram till Thailand. Resan började med att jag fick värmeslag mitt ute på en kinesisk marknad. Kanske inte så konstigt eftersom jag hade rest i totalt 20 timmar och bara sovit fyra, men ändå. Har aldrig upplevt något liknande – det var 31 grader varmt och solen låg på, men jag kände mig kall. Det var inte förrens jag upptäckte att jag faktiskt VAR kall som jag belv orolig. Tittade ner på mina armar och ser att dom var alldeles rödflammiga. Svårt att andas. Börjar darra. Försöker hålla mig lugn, tänker att jag måste få i mig vatten. Kallt vatten. Shaun tar mig under armen och leder mig tillbaka till tågstationen.
Väl där får vi tag på något att dricka och sätter mig ner i ett luftkonditionerat rum. Tillslut får jag tillbaka färjen i ansiktet och de rödflammiga fläckarna försvinner. Upptäcker dessutom att mina ben har svullnat upp, men det gick inte tillbaka förrens nästa dag.
Så, en något kaosatard start kanske. Shaun har överhuvudtaget inga problem med hettan – antar att jag blev lite stöddig där ett tag: ”Ja men jag har ju bott i Sydafrika i nästan två år nu då serru. Är van vid allt vid det här laget!” Bevisligen inte.
Men efter det har det mesta gått bra. Vi chekade in hos en Couch Surfing tjej (som inte alls visade sig vara en människosmugglare! Visste ju det. Ju.) Världens sötaste faktiskt. Hon jobbar som lärare i Bangkok och tycker om att människor hälsar på ibland. Bara sådär.
Så vi spenderade ett par fartfyllda dagar i Bangkok och såg oss omkring. Det var kul, men jag är ingen storstadsmänniska precis – så vi bestämde oss för att fortsätta söderut.
Här är några bilder i alla fall (post heat stroke):
Majalina 