Jag har alltid sett mig själv som en förhållandevis lugn och tolerant person. Någon som lever lite i en sagovärld och tycker att allt är så underbart hela tiden. (Detta kanske inte är gemene mans intryck, nu utgår jag från mig själv). Men igår hände något som fick mig att tvivla på min egen självbild.
Under dom här veckorna sedan jag har kommit tillbaka till sverige har jag upptäckt att det är ganska många gatumusikander ute på stan i Uppsala. Vilket jag alltid har tyckt är så mysigt, något som förgyller vardagen och visar på att det fortfarande är sommar. Men någonting slog mig igår när jag stod och väntade på en kompis utanför ica. Fick vänta ett tag, tycker först att: ”ja men den här låter känner man ju igen! lalala..lala..” Efter ett tag så börjar jag undra varför han inte byter låt, men funderar inte så mycket mer över det. Min kompis kommer, jag gör lite snabba ärenden på stan och cyklar sedan tillbaka förbi ica. Samma låt, samma kille. Skrattar till lite och tänker att: ”jaja, han kan väl bara den då.”
På vägen hem åker jag under resesentrum och hör SAMMA LÅT av en liten tant. cyklar förvirrat förbi men behöver ju inte stanna. Tur det tänker jag.
Beslutar mig för ett sista stopp innan jag åker hem. Kvarnen. Hoppar av cykeln och tittar upp. Är det samma kille? Hur kunde han hinna hit så fort? Bara det att det var en tredje person. Som spelar samma låt. Herregud tänker jag och börjar bli lite irriterad, vad är det här egentligen?
Snabbt in på Kvarnen och bestämmer mig sedan för att gå och köpa sushi. Men det var 15 min kvar till kl:11 och dom kunde INTE tänka sig att låta mig beställa från lunch menyn förrens EFTER 11. Suck. Så jag går ut och väntar.
I 15 min får jag sedan stå där och lyssna på när den här killen spelar samma låt. Om. Och om. Igen.
Precis när jag är på väg att ta självmord, alternativt begå något sorts brott involverande en viss gatumusikant, så packar han upp och går. Lunchpaus kanske, vad vet jag.
Så… Tolernat? Jag vete f#n. Kanske är det så att jag nu har kommit in i en ålder där det är okay att få mordiska tankar vid repetitiva ljud? Jag vet inte. Allt jag vet är att jag av misstag fick med mig en extra sushi bit – vilket gjorde att min dag bara blev alldeles, alldeles underbar.
Majalina 