Författare: majalina

the weekend

Det är alldeles mörkt ute och jag har precis tänt en massa stearinljus. Och så är det Agenda på TV. Kan inte bli mycket bättre.

Annars har haft en väldigt mysig helg. Jag, Moa och Emelie har skaffat oss ett eget litet kollektiv här hemma känns det som – hur kul som helst. Vi började torsdagen med en middag. (och ja, jag räknar in torsdagar i min definition av helg just nu).

Moa och Emelie lagade maten, medan jag…

…bakade bullar!

Sedan satt vi hela kvällen och kollade på serier. Och åt bullar med mjölk.  

På fredagen hade jag tänkt gå ut för lite drinkar med Marja och Britta, men alla vart sjuka tyvärr..! Som tur är fick jag ett litet oväntat besök som räddade kvällen – jag säger bara köttbit med bearnaisesås och vin..!

På lördagen gick jag och tjejerna på hemmafest – sjukt kul, men glömde kameran hemma. Iaf så hade vi söndagsfrukost idag som vanligt. En lite rufsig bild på mig.

Och en härlig bild på frukosten. Eller ja, efterrätten..! Emlan som bakade den här gången. Sjukt jä”la gott.

Sen softade vi bara resten av dagen. Emelie åkte till stallet och jag och Moa kollade på Lammen Tystnar. Och Röd Drake. En riktigt bra helg alltså.

breakfasts at the balcony

Vi har haft många härliga frukostar här på sistone, så nu kommer lite bildbevis. Först en lördag för några veckor sedan med Moa och Emelie.

Och en tisdag då både jag och Emelie var lediga samtidigt…hon bakade bröd!

Sen började det bli lite kallare.

Och i veckan fick vi besök.

Han följde med lite överallt.

Och så klart ut på balkongen.

Annars tränar jag bara hela tiden just nu. Har en vilodag idag, tror min kropp börjar ta lite stryk – så för en gångs skull ska jag ta det lugnt INNAN jag gör mig illa. Galet. Börjar tillslut bli lite vux…vuuu…vuxeee..nej. Nej, inte än. Så det blir en middag på balkongen ikväll, i kylan, med ytterkläder och med lite varm glögg.

happy and sad at the same time..

Var precis och köpte mat inför veckan och upptäckte att en liten påse med köttbullar kostar 58kr?! Galet. Har mat alltid varit så här dyrt? Sitter just nu och dricker glögg på tal om något annat. Undrar hur mycket alkohol det är i glögg och hur okay det är att dricka två glas till lunch..? Äsch, vem bryr sig – det är ju gott.

Moa kom hem för en timme sedan förresten! Hon har bott hos sina föräldrar ett tag nu, var med i en bilolycka för ett par dagar sedan stackarn..! Men nu är hon okay, förutom en tilltufsad arm så verkar hon må rätt så bra som tur är.

Och vet ni vad..? Hon tog med sig sina föräldrars hund – som ska stanna här i ett par dagar! Hihi. Han heter Hoffa och är en golden retriever, sjukt söt. Jag är så glad…och så ledsen på samma gång.

Trodde inte att jag skulle bli så här berörd, men just nu är Moa och handlar och jag sitter här och gråter med fina Hoffa som bestämt puffar till min hand varje gång jag slutar klappa honom. Han låter som Jazza när han andas. Han till och med pratar så där som bara hon gjorde. Och sättet han går på, han liksom lufsar fram på samma sätt som hon.

När jag pratade med Moas mamma förut så kunde jag inte sluta prata om Jazza i nutid, som om hon fortfarande fanns kvar här hos mig. Jag saknar henne så otroligt mycket. Skulle köpa köttbullar till henne varje dag om hon kunde komma tillbaka till mig. Älskade vän.

cinnamon buns and south africa

Sitter och äter hemmagjorda bullar till lunch. Nice. Jag blir så lycklig när jag äter god mat..! Det finns inget bättre. Träning kanske. Okay, träning kommer på en delad förstaplats tror jag. Har börjat med Thaiboxning precis – sjukt rolig träning! Skönt att det finns några saker som fungerar just nu iaf. Mat och träning. Alltid något.

Tog en kvällspromenad med Emelie här om dagen, hade nästan glömt hur skönt det är att kunna gå ut och gå på kvällarna. Att kunna gå på en promenad när det är mörkt ute, bara en sån sak. Man tar det förgivet. Men eftersom jag inte har kunnat göra det på över ett år är det så härligt..! Det är också en sådan frihetskänsla att kunna ta sig runt på ett lätt sätt, att inte behöva vänta på en buss/taxi/kompis med bil – bara att sätta sig på cykeln och åka. Så…Sverige vs. Sydafrika = 1 – 0.

 

 

a proper bed..!

I en massa vackor nu har jag sovit på en tältsäng. Men nu är det slut på det! Jag fick en riktig säng igår – så snällt att bara ge bort den så där..! Så nu börjar mitt student rum se lite bättre ut 🙂 Har till och med köpt ett litet skrivbord. Bildbevis kommer sen.

Nej, nu ska jag och emelie iväg till annelie för middag – så vi hörs senare! kram, m.

at the balcony

Jag sitter just nu på en solig balkong med en varm kopp kaffe. Det finns inget härligare än lata lördagsmorgnar..!

Så här stor frukost åt jag och Moa i morse.

När jag kom hem igår efter att ha spenderat nästan 30tim på resande fot, hittade jag en lapp i hallen. På den hade finaste lägenhetskompisen skrivit en massa söta saker, samt informerat om att hon har gjort i ordning en matlåda till mig som jag kan äta när jag kommit hem. Hur glad tror ni att jag blev? hihi, så fint. Och gott.

Resan hem var spännande, åkte genom Addis Abeba (Etiopiens huvudstad) – Första gången säkerhetsvakter någonsin sökt igenom min väska. Brukar klara mig rätt så bra, bara man ler lite och ser oskyldig ut tänkte jag. Men inte den här gången. Fick ta av mig jacka och allt, till och med skorna. Sen rev dom ut min väska och vände den upp och ner. Han till och med skakade på den och krävde att jag skulle öppna min lilla plånbok (?) Lite obehagligt faktiskt, svårt att hålla koll när tre vakter gräver igenom ens saker. Men det gick bra. Det enda jag tänkte hela tiden var: ”snälla hitta inte min biltong!” Tog med lite torkat kött hem..! Vet inte hur lagligt det var, men sååå värt det. Mmm biltong..!

Annars var det rätt så lugnt. Spenderade mesta tiden här:

Nej, nu ska jag förtsätta softa. Hej på er!

on my way to sweden

Så sitter jag här igen. Har börjat hitta riktigt bra på johannesburgs flygplats. Känner mig inte ens orolig när min flight inte finns med på listan – dom har säkert bara glömt att uppdatera monitorn. Som vanligt.

Alla som springer fram och vill ta min vagn/mina väskor stör mig inte längre. Jag kan till och med känna igen dom på långt håll. Nervösa blickar och påklistrade leenden. Lite verkar jag ha lärt mig från all tid jag har spenderat i Sydafrika.

Lite hårdare har jag nog blivit också. Jag ger aldrig pengar till tiggare, men försöker bära med mig bröd och frukt istället. Reagerar inte lika starkt när jag ser någon ligga på sidan av vägen, för han sover nog bara. Eller också är han full. När jag går in till Walmer Township tänker jag inte längre så mycket på hur hemskt det ser ut, känns som att jag har vant mig vid fattigdomen. Taxibussarna som man skumpar runt i är vardag och försöker dom strula med växeln säger jag bestämt ifrån.

Det är ju konstigt hur man vänjer sig, är det inte? Att man till och med kan vänja sig vid så hemska saker som fattigdom och ta det som vardag. Men det är väl så det är. För att överleva måste bli lite avtrubbad. Och hård.

Å andra sidan har jag bestämt hållit fast i att vara lite blåögd. Jag tror gott om alla tills motsatsen är bevisad. (Utan att för den skull vara dumdristig och följa efter fulla män till bakgator). Man kan inte bli för hård, vad är det då för mening med allt?

Så visst, jag har fått lite mer skin på näsan. Men allt som allt har jag nog inte blivit för avtrubbad iaf. Skönt det.

vacation…or insult..?

Hej på er, nu var det ett tag sedan jag sa hej. Så…Hej.

Jag är fortfarande på resande fot vilket gör det lite svårt att få tag på internet, men det är också rätt så skönt att ta en paus från allt..! Ibland kan jag känna att jag vill stänga av mobilen, slänga ut datorn och bara vara ett tag. Och i två veckor nu har jag gjort just det.

Många tar detta rätt så illa, som om att jag – bara genom det faktum att jag inte är tillgänglig – personligen förolämpar deras… Jag vet inte vad jag ska kalla det. Deras vänskap kanske. 

Vad är det som är så fel med att vilja ta en paus ibland? Om någon verkligen vill få tag i mig så är det fullt möjligt, jag bara svarar lite senare. Är det verkligen så fel? När blev tillgänglighet ett krav, det undrar jag.

För ett par år sedan var jag inne i en väldigt stressad period, där plugg/träning/jobb tog upp all min tid. Allt detta resulterade i att jag hoppade till varje gång telefonen ringre. Mitt hjärta tog ett extra skutt när jag i panik rev upp mobilen och svarade. Så jag beslutade mig för att stänga av ringsignalen.

Denna enkla gärning visade sig dock få oanade konsekvenser.

Alla blev upprörda. Många slutade höra av sig. Och några reagerade med att säga: ”Om inte du börjar svara i telefon när jag ringer…Kommer jag att radera dig från min kontaktlista.”

Och allt för att jag stängde av ljudet på min mobil.

Fast det är väl så det fungerar nu för tiden, alla vill ha dirket kontakt och får man inte det… Så är man inte acceptabel. Så här ser jag det. Om jag vill stänga av min mobil – så gör jag det.

Så nu tänker jag gå ner till stranden. Utan min jä#la mobil.