may and june

Måste säga att jag fullkomligt älskar sommarsverige. Sitter ute på balkongen just nu. Har bäddat ner mig under ett par filtar, klockan är 23.49 och det är fortfarande ljust. Det luktar så gott! Har det alltid varit så här fint?

Just nu på balkongen:

Antar att jag i och med bilden motbevisar det jag sa om att det fortfarande skulle vara ljust ute. Tänkte visa lite av vad jag har gjort från maj till juni, så here we go: Middag med söta cicci i Stockholm.

Firade valborg med de bästa juristerna Fredrik och Challe!

Det har blivit en väldans massa micromat o godis, blir så när man inte orkar laga mat.

Har varit hundvakt år finaste Rissla och hängt med vänner i parken.

Värdlens sötaste grannar, hittade ett fint armbant och en liten skål..!

Efter alla tentor och slit åkte jag till Sydafrika för att göra ett Internship.

Åkte till havet så ofta jag bara kunde.

Det var allt för nu, ska gå in och se på film – Megamind.

cinnamon buns and south africa

Sitter och äter hemmagjorda bullar till lunch. Nice. Jag blir så lycklig när jag äter god mat..! Det finns inget bättre. Träning kanske. Okay, träning kommer på en delad förstaplats tror jag. Har börjat med Thaiboxning precis – sjukt rolig träning! Skönt att det finns några saker som fungerar just nu iaf. Mat och träning. Alltid något.

Tog en kvällspromenad med Emelie här om dagen, hade nästan glömt hur skönt det är att kunna gå ut och gå på kvällarna. Att kunna gå på en promenad när det är mörkt ute, bara en sån sak. Man tar det förgivet. Men eftersom jag inte har kunnat göra det på över ett år är det så härligt..! Det är också en sådan frihetskänsla att kunna ta sig runt på ett lätt sätt, att inte behöva vänta på en buss/taxi/kompis med bil – bara att sätta sig på cykeln och åka. Så…Sverige vs. Sydafrika = 1 – 0.

 

 

on my way to sweden

Så sitter jag här igen. Har börjat hitta riktigt bra på johannesburgs flygplats. Känner mig inte ens orolig när min flight inte finns med på listan – dom har säkert bara glömt att uppdatera monitorn. Som vanligt.

Alla som springer fram och vill ta min vagn/mina väskor stör mig inte längre. Jag kan till och med känna igen dom på långt håll. Nervösa blickar och påklistrade leenden. Lite verkar jag ha lärt mig från all tid jag har spenderat i Sydafrika.

Lite hårdare har jag nog blivit också. Jag ger aldrig pengar till tiggare, men försöker bära med mig bröd och frukt istället. Reagerar inte lika starkt när jag ser någon ligga på sidan av vägen, för han sover nog bara. Eller också är han full. När jag går in till Walmer Township tänker jag inte längre så mycket på hur hemskt det ser ut, känns som att jag har vant mig vid fattigdomen. Taxibussarna som man skumpar runt i är vardag och försöker dom strula med växeln säger jag bestämt ifrån.

Det är ju konstigt hur man vänjer sig, är det inte? Att man till och med kan vänja sig vid så hemska saker som fattigdom och ta det som vardag. Men det är väl så det är. För att överleva måste bli lite avtrubbad. Och hård.

Å andra sidan har jag bestämt hållit fast i att vara lite blåögd. Jag tror gott om alla tills motsatsen är bevisad. (Utan att för den skull vara dumdristig och följa efter fulla män till bakgator). Man kan inte bli för hård, vad är det då för mening med allt?

Så visst, jag har fått lite mer skin på näsan. Men allt som allt har jag nog inte blivit för avtrubbad iaf. Skönt det.

emlans trip to cape town, part 3

Hej på er, det är sjukt fint väder här just nu.. Jobbar på en liten solbränna tror jag – härligt. Min kamera har slutat fungera, så inga bilder.. Den ska vara fixad tills imorgon, men tills dess fortsätter jag berätta om Emelies besök:

Nästa dag åkte vi iväg på en mini-roadtrip med söta Inez och Elizabeth.

Vi hyrde en bil och åkte runt kusten i Cape Town, väldigt vackert. Dom här söta såg vi en massa av.

När vi kom fram till The Most Southern Tip of Africa, kom den här snubben springande.

 

Tjejerna blir oroliga och börjar backa. ”Stå stilla bara” Säger jag och börjar ta kort. ”Han vill säkert bara hälsa.” Varpå alla börjar springa.

Visade sig att han ville åt Ines äpple..! Hehe.

Det roligaste med detta måste ju vara att jag, som han var helt ointresserad av, lugnt står kvar och fortsätter ta kort. Det är en riktig vän det.. Hehe, men han var ju så fin. Eller nått.

När vi hämtat oss och gått runt och beundrat utsikten ett tag, ser vi honom igen. Den här gången var det en familj med Japanska turister som fick uppoffra sin lunch.

Efter det åkte vi vidare hit.

Och det var den fina dagen.

power cut

Hej allihop, nu har det varit lite mycket här ett tag. För er som inte vet så är jag ute och reser igen…och just nu är jag tillbaka i Port Elisabeth! Sjukt kul att träffa alla som jag har saknat så mycket. Samtidigt som det känns konstigt att det bor någon annan i mitt rum..! Blandade känslor helt enkelt.

Just nu finns det ingen ström i stora delar av PE, så jag hör av mig och berättar mer när det har ordnat sig helt enkelt. Hoppas allt är bra med er! kram, m.

emlans trip to cape town, part 2

Nästa dag bestämde vi oss för att åka dyka med vithajar..! Gick upp sjukligt tidigt, kl:05.00 tror jag det var? Sen åkte vi ut till havet.

Vi väntade i kanske en halvtimme innan det plaskade till..!

Då var det bara att hoppa i buren.

Dom simmade riktigt nära..!

Efteråt åkte vi och tittade på dom här, något sötare djuren.

Sen åkte vi tillbaka, trötta, frusna men med jä#ligt häftiga minnen. Vi sov ett par timmar, vaknade upp och var hungriga – så vi mötte upp Inez och Elizabeth som släpade med oss till världens godaste indiska restaurang.

Efter det stupade vi i säng… Nästa dag var det dags för cape of good hope.

emlans trip to cape town, part 1

Jahaja. Hej hej..! Jag sitter på tåget hem från Skövde, har varit på träningsläger. Eftersom att jag är sjukt uttråkad och inte har så mycket att göra, tänkte jag berätta om när jag och emelie åkte till Cape Town. Hehe. (Ibland tror jag att det bara är jag som förstår mina skämt) Här kommer lite bilder från dag 1 iaf:

Efter en mellanlandning i PE på en dag eller så, tog vi nattbussen ut på nya äventyr. Trötta.

Åt världens bästa frukost när vi kom fram.

Sen tog vi en vända runt stan.

Efter som det var så fint väder bestämde vi oss för att klättra upp för Table Mountain. Galet. Och kul.

Vi stannade tills det blev solnedgång..!

På kvällen blev vi inbjudna till en trumcirkel (!) uppe på ett litet loft – det absolut roligaste jag har gjort på hela terminen! Eller ja, nästan. Inez och Elizabeth var med också, men det här är den enda bilden från den galna kvällen..!

 

Nästa morgon gick vi upp riktigt tidigt för att åka och simma med vithajar..! Men det tar vi en annan gång. Kram på er, m.

bye for now South Africa, see you soon

Så, nu sitter jag här på flygplatsen i Cape Town och väntar på flyget till London. Dricker en kopp kaffe på Mugg and Bean. Till det en morotskaka – nomnom.

Är så trött efter allt gråtande – och jag vill tillägga att jag aldrig gråter. Eller ja, nästan aldrig då. Känner mig känslomässigt utpumpad, men jag har 7 timmar att fördriva på den här flygplatsen – så det är väl bara att rycka upp sig. Att upprepa: ”jagkommersnarttillbaka” om och om igen hjälper just nu. Jag brukar alltid hitta någon eller några roliga personer att prata med, så blir nog bra. Känns så tomt just nu bara.. Suck.

Morotskakan jag fick var förresten enorm. Kommer aldrig klara att äta upp den själv. Men har man betalat för den så har man. Bara att hugga i då. Samma sak med flygplansmat, den är ju gratis – och gratis är gott. Även om det är äckligt.

home sweet home

Så… Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Det har varit fullt upp och i måndags åkte Emelie tillbaka till Sverige. Väldigt tråkigt, men vi ses ju snart iaf! Jag kommer nämligen hem det 11 juli. Då ska jag sova i en vecka typ. Efter det kanske man kan försöka sig på att träffa lite vänner och så. Det är bara så mycket att ta itu med när jag kommer hem, jag har nog inte riktigt fattat att jag åker om bara… Hur många dagar är det nu då?

Vänta.

Om 5 dagar. Om 5 dagar sitter jag på ett plan hem igen. Eller vad då hem förresten? Det här känns lika mycket hemma för mig som Sverige, så det är svårt för mig att säga att jag åker hem. Klart att jag ser fram emot att träffa alla som jag har saknat, men det känns svårt iaf.

Vad var det jag ville visa er nu då.. Jo! Det sista vi gjorde innan Emelie hem åkte var att klappa lejonungar. Väldigt söta, men sjukt vassa klor..!

Jag har förövrigt åkt på en förkylning så här inför sista veckan, vilket i och för sig inte gör särskillt mycket – älskar att bara ligga i sängen och titta på film. Särskillt då det regnar här just nu. Kram. m

the wild coast

Nu ska vi ta oss uppåt längs kusten: the wild coast, here we come!

Fick säga hej då till Greg idag på tal om något mindre roligt. Han åker till Europa innan jag har kommit hem från våran road trip… Kommer att sakna honom så mycket, en bättre lägenhets polare får man leta efter. En bättre vän också för den delen.

Men han kommer till Sverige om 2 veckor, så då blir det paaarty! Får visa honom runt uppsala och sen stockholm, kommer bli hur roligt som helst. Stor kram på dig Greg och tack för det bästa halvåret någonsin. m.